13 okt Medberoende
Just nu pratas det mycket om medberoende och att vara anhörig till en alkoholist eller drogmissbrukare. Men man kan hamna i medberoende till vem som helst egentligen utan att den vare sig dricker eller drogar.
Vad betyder det då att vara medberoende?
Det är ett komplext tillstånd som kan omfattas av många olika delar, men i huvudsak handlar det om att man låter sig styras av en annan människas beteende och försöker kontrollera den så till den grad att man tappar bort sig själv och sina egna behov på vägen.
Priset man som medberoende får betala är dyrt. Konsekvenserna, beteendena och känslorna kan i mångt och mycket likna de som den som är beroende får.
Jag brukar säga att medberoende är ett av det mest otacksamma och värsta av alla beroenden, då man får massor av konsekvenser men utan rusets flykteffekter.
Hur kan man då hamna i detta medberoende kan man fråga sig?
Precis på samma sätt som den beroende går blint in i sitt missbruk, så går man som medberoende också sakta in i det jag brukar kalla ”den ljuva förnekelsens slöja” som döljer sanningen om vad som håller på att ske med en själv. Den smyger sig sakta på och man märker inte att man håller på att tappa fokus på sig själv och sitt eget liv, till förmån för den personen man så gärna vill ”rädda”.
Kärlek, omtanke och välvilja är väl det som styr, till en början. Ingen vill ju att någon man älskar ska fara illa eller hamna i knipa på något sätt. Efter en tid av kärlek, omtanke och välvilja som inte leder någonvart mer än till besvikelse, frustration och ilska börjar man försöka sig på att kontrollera den som missbrukar ännu mer. Detta kontrollerande kan te sig på många olika sätt.
Kanske man försöker se till att den som missbrukar inte får i sig för mycket alkohol eller andra droger på alla möjliga olika sätt.
Ser till att personen inte hamnar i sådana situationer där det finns tillgängligt.
Lockar med annat roligt i hopp om att den ska välja det istället för alkohol eller droger. Tömmer flaskor och slänger droger.
Ser till att den beroende kommer till jobb eller skola.
Hjälper till att ursäkta varför personen i fråga inte kommit eller kommer att komma till jobbet/skolan.
Ljuger, täcker upp och ursäktar personen om den missat eller kommer att missa andra viktiga åtaganden.
Ser till att räkningar betalas och kan t.o.m. betala vad som behövs ur egen kassa.
Städar och fixar massa praktiska saker.
Försöker vara till lags för att den beroende inte ska bli arg, upprörd eller finna någon annan anledning till att dricka eller droga ännu mer.
Ringer, sms:ar, letar, söker, frågar etc etc.
Vänder helt och hållet ut och in på sig själv i hopp om att ”rädda” personen i fråga.
Listan på självuppoffringar man kan göra är oändlig.
Det blir en kontroll som inte heller leder någon annanstans än till upprepad besvikelse, frustration och ilska. Har man varit inne i medberoendets värld och kommit ur den, vet man att det är lika med att kasta pärlor för svin. Att försöka kontrollera eller hjälpa en annan människa som är inne i beroende och som inte vill sluta missbruka är en så gott som omöjlig uppgift. Det går helt enkelt inte.
Man brukar säga att runt varje beroende finns det 4 st personer som insjuknar i medberoende i mer eller mindre grad. Det är en hög siffra med tanke på att ca 10% av befolkningen har en osund relation till alkohol. Lägg där till även de som använder droger.
En person som lätt går in i medberoende har ofta vuxit upp i en dysfunktionell familj där många grundläggande behov inte har tillgodosetts. Den behöver också hjälp precis som den som utvecklat ett beroende och missbrukar, men den får tyvärr sällan hjälp och utarmar sig själv och sitt liv. Detta beror delvis på att man som medberoende inte själv tycker att man har något problem. Det är den som ska ”räddas” som är problemet och har problem. Den som är medberoende är ofta en mycket högpresterande, duktig och kapabel person på alla områden, och anses också som sådan av alla runt omkring. Bakom den polerade ytan och extremt presterande döljer sig ett stort hål av skam och dålig självkänsla som inte syns. Och p.g.a. just detta varken får eller ber den medberoende om hjälp. Eller så saknar dom insikten om behovet.
Jag är glad för att denna delvis dolda problematik äntligen uppmärksammats, precis som beroendesjukdomen också har fått mer ljus i media de sista åren. Det är så många människor som är drabbade av medberoende utan att veta vad dom lider av. Det dom med säkerhet vet, är att dom lider och att livet känns extremt smärtsamt. Alla som är och har varit i det vet hur svårt det är, och har i och med det uppmärksammade programmet Djävulsdansen äntligen fått svar på vad det är som gjort så ont och att dom inte är ensamma.
Så till alla er som känner igen sig i medberoende- Nu är det er tur. Sök hjälp och ”rädda” er själva!
Det är ni värda.